Snart hemma!
Torsdag 9/7
Kroppen svarar fint på kortisonet. Levervärdena är bättre😊
Går till apoteket och köper en dosett. Känner mig som en pensionär med alla mediciner. Men jag lär väl vänja mig!
Mamma har stekt pannkakor så vi stannar till på Johannesvillan och klämmer ett par pannkakor. Mums!
Sen en tur till Botaniska trädgården som ligger precis bakom sjukhuset. Passar på att träna på bänkar och stenar när vi går förbi dem😊💪
Fredag 10/7
Tre varv runt avdelningarna blir dagens motion efter frukost.
Strax efteråt kommer Dr Sofia och säger att jag får åka hem!!
Men det var lite fix innan jag kunde åka.
Sista dosen kortison i blodet. Dra ut CVK (slangen de satt in för att kunna ge medicin och ta blod utan att sticka hål)
Hämta mediciner, lägga om såret, skriva utvärdering, beställa tid för återbesök på måndag.
De första 3 månaderna kommer jag behöva ta blodprov 2 ggr i veckan på sjukhuset. Så länge jag är i stugan blir det taxi till gbg fram och tillbaka. Sen när jag väl är i Malmö kommer jag att fortsätta att gå där.
Men nu ska jag hem! Efter 12 dagar på sjukhuset😊💜
Jag längtar så efter "riktig"mat. Vi handlar lite på vägen hem. Sen ställer jag mig och lagar mat, pulled pork som vi i slutet hastigt grillar till för att få extra god smak. Sen grillar vi till några skivor surdegsbröd och bygger ihop världens godaste pulled pork hamburgare med diverse tillbehör!
Tittar ut över sjön och njuter av att vara hemma. Ryggen värker och kroppen har kroknat lite efter några timmars fix i köket. Men jag är så nöjd, glad och tillfreds att jag står här. Lever. Har fått möjligheten att få ett nytt liv. Så tacksam att de hittade en donator. Tänker på donatorns anhöriga. Tänk, någon var tvungen att dö för att jag ska få leva.
Att anmäla sig till donationsregistret är ett av de viktigaste besluten någon kan ta. Storsint och generöst även av anhöriga som måste bestämma sig snabbt i en svår situation. Varm tack till er okända som lät Mia få en ny lever.